Hur man djävlas med stockholmarna

Det finns ett känsligt ämne som lätta kan reta upp vilken stockholmare som helst om man endast börjar tala om det - trafiken! Man undrar hur de tänker på Trafikverket. Jag körde nyss genom söderledstunneln. Det är fortfarande sommartidtabell på SJ, SL och inom den lokala färjetrafiken men ändå satt jag som fastklistrad från infarten bakom NK hela vägen till Skanstull. Man har nämligen på Trafikverket kommit på den smarta idén att utföra ”underhållsarbete” på den södergående tunneln och således stängt av denna. Trafiken i båda riktningarna ska nu samsas på två krokigt inhägnade vägbanor i den norrgående tunneln. När jag senast körde i den södergående tunneln så var asfalten i perfekt skick, Nåja, kanske inte helt perfekt men jag kände inga gropar trots min dåligt stötdämpade bil. Taket höll inte heller på att rasa in, vad jag kunde se och de där reamotorerna som är avsedda att blåsa ut avgaserna ur tunneln och som får en att snabbt stänga fönstret innan trumhinnorna sprängs fungerade alldeles utmärkt efter vad jag kunde höra. Att man utför underhållsarbeten under sommarperioden har jag full förståelse för. Då är ju trafiken som minst men vad är det för underhållsarbete man håller på med? Att lägga två km asfalt ska väl inte behöva ta två månader. Jag ger mig tusan på att man stänger av tunneln och sedan tar semester i två månader. Det är först nu man påbörjar underhållsarbetet.
- Hej på er grabbar, hur har ni haft det i sommar?

- Jorå, här ska du få höra….

Och så håller man på några veckor innan man kommer igång med själva arbetet.

Eftersom min bil inte är av den senaste årsmodellen så var jag aningen orolig för att den bara skulle stanna mitt i tunneln. Bara helt plötsligt lägga av, mitt i rusningen. Vad skulle man göra då? Det finns inte en chans att en bärgningsbil skulle kunna ta sig dit. Åtminstone inte i min körriktning. Skulle de komma från andra hållet så skulle de få lyfta över bilen på sin körbana. Tunneln är nämligen avdelad med bommar. Jag lekte till slut med tanken på att bara stanna mitt i tunneln, dra åt handbromsen, stänga fönstren. Slå av tändningen, ta nyckeln, låsa bilen och bara bege mig därifrån. Man pyser ut genom närmaste nödutgång och tar pendeln hem. Jag undrar hur lång kön skulle bli. Man får väl lägga sig i soffan och knäppa på lokalradion och höra efter.
- Och så har vi ett trafikmeddelande från Radio Stockholm – Nägon jävel har parkerat sin röda Volvo i söderledstunneln. Vi har köer från Arlanda ungefär och uppmanar därför alla trafikanter i södergående riktning att välja en annan väg.
Några timmar senare ringer väl polisen och säger att de hittat min bil i söderledstunneln.
- Å fan, utbrister man. Hur kan den ha hamnat där?
- Ja, du förstår säkert att vi omedelbart måste boxera den härifrån.
- Nej, varför då? Jag ska omedelbart komma och hämta den. Jag promenerar dit med detsamma. Det tar bara c:a tre timmar i raskt takt.
- Nix, grabben. Den kommer omedelbums att transporteras härifrån.
- Lycka till!
- Men det blir ju inte gratis, förstår du väl.
- Nej, det är klart. 700 spänn i böter är väl vad man får för felparkering numera. OK, 800 om den står riktigt illa till. Det kan det vara värt!
Och så lägger man på luren och väntar på hemtransporten.